Först ett hårt träningspass på förmiddagen. Hårt och tufft, så man blir riktigt riktigt mör, sittandes i hallen utan att orka ta av sig skorna. Det kryper i benen och magen skriker. Därefter en färdiglagad lunch att inta. Färdiglagad eftersom frysen ju fortfarande är ganska full med mat (från FÖRsommarens tristess). God mat och mycket mat ska det va. För man blir vansinnigt hungrig av att både amma och träna. Sist men inte minst som pricken över allt, en lång och härlig eftermiddagsvila med lilla Vilda tätt tätt intill. Då mår vi bra. Då mår vi bäst. Då är livet en njutfest! I helgen fann jag en ny guldbacke att köra intervaller i. Jag har ju visserligen vetat om att den fanns förut, men förkastat den som intervallbacke. En total missbedömning från min sida. Backen från byn Liden till Klitten tar i dagsläget 22 minuter att åka uppför i tröskelfart på tröga rullskidor. Inte illa. (Långa backar har alltid fascinerat mig, och en backes duglighet mäts i hur låång den är:-) )Så en riktig guldbacke må jag säga att det är. Kul att fortfarande kunna finna ny träningsterräng här omkring! Idag körde jag andra intervaller med lite mjölksyra på slutet. Ojoj vad ovant och ont det gjorde. 7 månader utan mjölksyra och mjölksyra GÖR ont när man inte är van. Oskönt och jobbigt, men snart snart kommer min kropp att gilla det igen. Dagens pass var bara ett litet smakprov som jag inte kunde hålla mig ifrån:-) Jag springer även lite mer och mer. Ännu inga ”fulla” pass men ett tag och det går fint. Löpning är lätt den träning jag saknat allra mest och verkligen sett fram emot att göra. Löpning på obanad tallhed som det bara finns så mycket av i Älvdalens skogar. Äntligen efter 2 år med alldeles för lite löpning har jag kunnat börja springa igen! Det är bra. Det är bäst! Ha det bra. Ha det bäst! Hälsningar Maria